Det var på den tin då folk brugte krysta bränvinstunnor för då stora trätunnor som rymde omkring sexhundra liter. Dessa tömdes i stora bassänger ude på nederlaget och så kom tunnorna i retur dit de hörde hemma. Dä va inte så noga med tömningen iblann konne dä ble ojn skvätt över och om dessa slogs tillsammans konne det snart bli några litrar.
Ojn kväll när ja och min bror, som var två år äldre än ja, skolle ud och ha roligt hade vi ej pengar te bränvin udan vi kom överens å gå ner till stationen o krysta tunnor. När de blitt mörkt nog to vi en spann mä oss och gick fram till stationen för vi visste att de samma da hade kommit en vagn mä tunnor. Då va tunnorna ej förseglade som de senare ble udan dä va bara te o ha en enkel grej mä sej för att lossa sprundskruven och sen va dä lätt att tömma dä som var kvar i en spann.
Vi hade tömt några tunnor och hade en tre-fyra liter då vi hörde nån som kom, ja ble rädd o ville springa men min bror sa te me att sätta me bagom en tunna o så satte han se säl bag en annan. Han som kom hade samma ärende som vi för han gick från den ena tunnan te den andre o rickade på de för att höra om det var nåt i dom, men vi hade ju gjort vårt så dä va inget i dom. Te slut kom han te den tunna där min bror sad, han böjde sig fram för att känna på den och det var precis då som min brors arm viner genom luften. Med ett väldigt slag landar hans knydnäve mitt i ansajtet på den andre. Han står stilla som han fått av blixten sen vänner han och springer allt vad han kan därifrån.
Vi gingo opp o skolle gå hem o som tur var så tar ja säl spannen där vi hade vårt bränvin för min bror han snoblade om spannen den andre glömt, den to vi förstås mä oss hem för den konne ju va bra o ha. Vem den andre va konne vi ej se men han va liden o tjock så ja tror nästan de va ojn av gamle smens påuga.
Författare: Enar Jonsson (privata texter), under sin levnadstid uppvuxen på & ägare till Nr 13. Starke-Sven hade varit och slaktat hos Enar och berättade ungdomsminnen.
(Tilläggas kan att Starke-Sven är min morfars far. Jag är alltså Starke-Svens-Kalles-Marias-Alexandra som står för den här sidan). Starke-Sven var född år 1890. Historian lär alltså ha utspelat sig någon gång kring 1910.