Året nittonhundra det var ju femtiotvå
kom det ju ut ett påbud att kommunerna var för små
för att få det bättre så tvingades man nu
att i vår hembygd foga samman ett antal utav sju.
Många frågor skulle knäckas utav detta fyrtital
som valts att vara fullmäktige i Fjälkinge tingssal
att föret först var dåligt i denna inkörsport
blev tidigt uppenbarat för alla på vår ort.
Men åren svunno snabbt och man skrev nu femtiofyra
det lackade mot jul och var mycke att bestyra
så kom även förslag om granar som skulle sprida ljus
på torg och samlingsplatser i närhet av guds hus.
Överens det var man att förslaget det var bra
men kommunen var sjuarmad o alla ville ha
det blir för dyrt sa Erik det får vi låta va
vi har viktigare saker att av skattepengar ta.
Snickaren uppå godset han tänkte nu som så
om jag talar med jägmästaren så skall det säkert gå
att en stor gran tigga ifrån skogsförvaltningen
och Kaj han var som vanligt kvick med orienteringen.
En brandgata är påbörjad strax norr om riksfemton
se ut en gran o hugg den o kör den därifrån
så skall den säkert pryda sin plats i Rinkaby
o vacker bli att skåda då seden där är ny.
Både Edvin Nils och Erik det var de grannar tre
som kvickt samlades i vagnen för att sig bege
att hugga och lasta det som ej var prutmån på
men en julklapp till församlingen det menades ju så.
För att få ljus i granen fick allmänheten ge
en frivillig slant i bössan ombesörjt av Albin P
sladdar fick nu kopplas och kontakterna omses
att detta skulle funka uppdrogs åt Tage S.
Både Kalle Anders Edvard och även Robert H
var med att förverkliga saken och drogo sina strå
en tradition som har bevarats i åren tjugotre
skall var vårt tack och vackra minne för årena med de.
Till slut så vill jag hoppas att ännu i många år
granen skall bli en prydnad på skolgården där den står
och juleljusen tindra för stora och för små
när de på väg till helgedomen förbi den skola gå.
Författare: E.M
Publicerad: IOGT-föreningens Hembygdens Jul 1976
Julgranen